Mini me

Det kommer tillfällen (allt för ofta) då jag känner mig liten. På jobbet när alla redan kan och inte jag, vilket är förståligt absolut - men jag vill kunna allt direkt. Jag vill heller inte ha en genomgång på en kvart över något jag fattade på 30 röda, då känner jag mig åter som 7 år och ska läsa upp min felstavade saga om dagen på parken zoo med klassen (halvsann sak. Jag har hittat en berättelse där jag ritade "björnar" från vistelsen och skrev några oläsbara meningar). Jag ger pendling 1 av 5 toasters - värdelöst! Och folk måste sluta snarka i mitt öra halv 6 på morgonen! Linn på mornarna tvekar sällan att dra till med en smocka om så behövs. Nu ska jag träffa efterlängtade Marcus. Åh, han tycker jag om!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0