om bara Gud visste hur skön jag var

Jag fick ett "nämen heeeej!!" samtidigt som jag stod och letade efter mitt kort. Jag kollade upp och svarade "hejsan!" till en Mr i kassan som troligtvis var i min ljuvliga ålder. Snabbt som sjutton började jag gå genom mitt system och frågor började direkt ploppade upp i min skalle: "känner jag honom?", "borde jag känna honom?", "är det någons bror eller kanske kille?" och "vad gjorde jag förra helgen?". Han pekar på mitt naturgodis och frågar om det är gott. "Bättre än vanligt godis!", svarar jag. Han önskade mig en fortsatt trevlig dag. Om jag nu inte borde veta vem han är så ska jag handla på stenby fler gånger! Staden har ont om trevlig personal (personal?), det har bevisats ett flertal gånger. Nu ska jag brilliera i köket med mina kokkonster! Okej, kanske inte brilliera.

Löparskorna befinner sig outside numera. Snälla, ingen mer snö!
ohohoh, nu är jag lite ljusare i håret också.. yes, i'm going strong!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0