Back, inside the box.
Jag hör ett duns mot ytterdörren och utanför hör jag röster. Jag hoppar till.
"Okej Linn, du är en stor flicka. Det där är ingenting. Skärp dig!" Jag blir så irriterad och jag förstår att chansen att jag ska somna är lika med zero. Jag snubblar upp ur sängen och försöker få kontakt med en lysknapp. Det är nämligen så att jag inte har kommit underfull med var dom sitter i lägenheten. Jag fick en snilleblixt (tyckte jag då) och snubblade vidare till ett av mina fönster.. självklart fanns där en knapp, 1-0 till mig, känns skönt. Jag kollar genom kikhålet på dörren. Det är tomt där utanför. Ännu mer irriterad blir jag då jag inte kan förstå varför jag måste bry mig. Anyhow, för att visa mig själv att jag är tuffare än vad jag tror så hoppade jag i min träningsoverall och stack ut. Jag hann 200 meter och ett sms; "när kommer du hem, mamma?", tills jag begav mig hemåt i vintermörkret. Jag la mig i sängen igen och tog en titt på klockan: 21.00. Jag är tuff.
Eftersom att jag har vart helt outside the box gällande dator och tv så är internet verkligen LYCKA.
I natt kom Mamma och Hans hem, bruna och fina. Vi shoppade en del till lägenheten idag. Kändes som julafton och jag fick lite ångest när det var så mycket som handlades. Tack SÅ MYCKET!!! :)
Nu ska jag packa upp resten och städa.
Har fått lite matlådor av Mamma, hihi.. kanske blir lite sånt gott :) Annars får jag, mästerkocken, laga mat. Uh, känner ingen lycka inför det dock.
na na na vilken trevlig kväll det kommer bli :-) wiiiie
